Hela sanningen - Att leva med lögner

Nu har det varit tyst här ett tag igen. Alldeless strax kommer ni alla att förstå varför jag inte har haft något behov av att prata med någon annan än mina nära och kära. Det här inlägget skulle symbolisera hämnd och jag skulle vara frikostig med både detaljer och uthänganden till höger och vänster. Men när mina känslor fick några dagar på sig att samla sig, insåg jag att jag är bättre än så. Eller jag vill vara bättre än så. Men här kommer den, den nakna och omanipulerade sanningen.
 
Jag och Christian ska separera. Detta är av många anledningar, men den allra största är brist på ärlighet. Christian har ljugit för mig om både stora och små saker under hela vårat förhållande. Viktiga saker och oviktiga saker. Saker jag har kunnat förlåta och saker som jag aldrig kommer kunna skaka av mig. Så varför har jag stannat hos han så länge undrar ni? Det undrar jag med så här i efterhand. Men till största del har det handlat om att jag inte har vågat lita på min magkänsla, som praktiskt taget har skrikit åt mig att lägga benen på ryggen så länge jag kan minnas. Men sedan har jag också varit väldigt naiv, godtrogen och levt på hoppet om att saker ska förändras, för jag älskade ju trots allt honom. Inte för att han någonsin har gett mig någon anledning att tro det, så den får jag väll skylla på min egen dumhet. Den här människan saknar förmågan att tala sanning och jag kan inte beskriva hur många gånger det har sårat mig och slitit ut mitt hjärta. Bristen på respekt när man upprepade gånger kan se en annan människa i ögonen (som man säger att man älskar) och ljuga kallblodigt utan att ens blinka.
 
För ungefär ett halvår sedan fick jag nog. Jag insåg att om jag inte lämnar nu så kommer jag gå under, då kommer han förgöra mig på riktigt, så jag sa som det var. Att jag orkar inte mer. Sedan dess har vi levt under samma tak, men inte som ett par. En praktisk lösning på en tragedi. Så i torsdags skrev jag äntligen kontrakt på en ny lägenhet. Och jag var så glad, detta skulle firas!!! På kvällen, mitt under mitt arbetspass, får jag ett sms från en kvinna som undrar om jag och Christian är tillsammans. Varpå jag frågar vem det är som undrar. Hon skriver tillbaka och frågar då om vi kan prata ostört en stund. Ja ni förstår ju vart det här är på väg, det gjorde jag också med en gång. Så jag ringer upp henne och hon hade både det ena och det andra att säga. Ja då fick jag det bekräftat, Christian har varit otrogen.
 
Han har alltså varit medlem på en dateing sida och aktivt sökt någon att ligga med. Inte ett litet misstag som kan hända någon gång på fyllan, utan aktivt sökt upp någon att hoppa i säng med. Och jag kan inte mer än älska den här kvinnans komentar. "Jag tror inte jag är den första och jag tror inte jag är den enda. Jag fick uppfattningen om att Christian har gjort det här förut"
 
Jag är så oerhört tacksam att den här kvinnan ringde mig, för fören gång skull har jag bevis på vad min magkänsla har sagt väldigt länge. Jag har fått det bekräftat att det jag kände var sant, när Christian försökte intala mig att jag var paranoid. Jag har också fått en förklaring till varför Christian har försvunnit spårlöst vissa kvällar och nätter och varit okontaktbar. Eller att han håller så hårt i sin telefon att det ser ut om att han tror att han ska dö om han släpper den. Eller att han stänger ner sidan han har uppe på mobilen varje gång jag kommer i närheten. Nu vet jag med säkerhet, och det tackar jag denna modiga medsyster för. TACK!
 
Men det positiva i det hela, det är att jag ALDRIG NÅGONSIN behöver ha dåligt samvete över att jag lämnade honom. Och att efter allt det här som har hänt inser jag att jag överlever allt! Så är det någon mer där ute som har legat med min sambo, min livspartner och pappan till mitt barn så är det bara höra av er, för från och med nu klarar jag allt! 
 
 
 
madde (time)
2015-03-10 @ 13:16:26

Modig du är!! ♡

Svar: Tack <3 men det tog mig också många år att komma hit.
soem




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

soem

Här skriver jag om allt från smått till stort. Det som faller mig in, det som berör, men framförallt det som gör mig glad. Gärna med lite humor och med glimten i ögat.

RSS 2.0