HP (alltså inte Harry Potter)

Högskoleprovet gick helt okej. För att vara först gången. Jag har ju alltid ganska höga krav på mig själv och en herrans massa år av prestationsångest i ryggsäcken, så som min egen värsta kritiker får jag väl ändå säga att det gick okej. Matten gick sämre och svenskan och engelskan bättre, så dom väger väl upp/ner varandra. Det jag är mest nöjd med är att jag lyckades hålla mina nerver i chack och att jag inte blev så toknervös som jag trodde att jag skulle bli. Det var faktiskt riktigt kul till och med och jag kan definitivt tänka mig att göra provet igen :) 

Just nu sitter jag på en buss påväg till stan, jag och Christian ska träffa en jurist för att skriva ett bodelningsavtal. Det trodde man väl aldrig att man skulle behöva göra i livet. Man tänker inte på hur mycket praktiska saker som behöver lösas när man delar på sig. Extra mycket blir det ju när man äger bostad ihop och har barn ihop. När allting slutar snurra så jäkla fort tänker jag ta semester. För det behöver jag och det är jag värd :D 

Igår var Elias och jag över hos grannen för lite lek och kaffe. Det skiljer en månad dem emellan och de går i samma dagisgrupp. Åh va roligt dom hade och så söta mot varandra :) 



Vilken vecka!

Är klippt slut. Både i huvudet och i kroppen. Måndag och tisdag har jag varit och provjobbat på ett nytt ställe och det har gått jättebra. Nackdelen är att de börjar sin arbetsdag kl 07.00. Det innebär att jag måste gå upp vid 05.00 för att hinna göra mig iordning, lämna Elias på dagis kl 06.00 för att slänga mig på bussen och åka 40 minuter innan jag är framme. Så det hela fungerar ju inte så bra i praktiken som ni hör. Så nästa vecka ska jag och provjobba på ett av deras andra caféer, där de börjar arbetsdagen kl 08.00 istället, så vi får se hur det känns istället. En timma gör ju jättemycket på morgonen!
 
Onsdag och torsdag har jag jobbat långpannor 10.30-23.00 som vanligt, och idag är jag äntligen LEDIG :D Eller ja ledig och ledig. Denna dagen går ju åt till att göra de saker jag inte hunnit under veckan. Som till exempel kontakta mina gamla arbetsgivare för att få tjänstgöringsintyg som jag ska ha när jag söker till universitetet i höst. Bara de att det blir ju bara fel hela tiden. Min ena arbetsgivare råkade första gången glömma skiva med en av mina två säsonger i sälen. När hon sedan skickade nästa papper hette jag helt plötsligt Karlsson i efternamn istället för Larsson och hade fått ett nytt personnummer. Min andra arbetsgivare kryssade första gången i att jag var extraanställd vid behov, istället för tillsvidare heltid. Andra gången skickade han att det var en tillsvidaretjänst, men hade glömt kryssa i heltid och skrivit 0 timmar i veckan istället för 40. Alltså hur svårt kan det vara? Så vi får väll se här om det blir tredje gången gillt här nu, eller om vi får slösa ännu mer papper och frimärken.
 
Skickade precis in min ansökan till universitet i höst. Så nu ska jag bara komplettera med lite dokument som ska skickas in (visste ni att man får tillgodoräkna vård av barn som arbetslivserfarenhet när man är förälder, det visste inte jag i alla fall. Fast det är ju sannerligen ett heltidsjobb) och sedan är det bara att hålla tummarna. Min topp tre i prioriteringslistan ser ut som följer:
1. Psykologprogrammet
2. Socionomprogrammet
3. Personalvetarprogrammet
Nu vet ju jag till 100% att jag inte kommer komma in på mitt förstahandsval eftersom det är den absolut högsta antagningspoängen som går att ha, men man ska ju drömma stort :)
 
Nu väntar ett möte med en person från styrelsen i min nya bostadsrättsförening, informationsmöte. Sedan ska jag ägna hela dagen åt att ladda inför högskoleprovet imorgon. Det positiva med att ha så inihelsikes mycket att göra är att jag inte har hunnit bli så nervös än :D Hej svejs!
 
Haha, hittade denna bilden i datorn och blev så glad när jag såg den. Jag saknar att vara lite galen och barnslig. Hitta på knasigheter och bara flumma runt. Det har blivit så allvarsamt på sista tiden. Så mycket som ska ordnas och fixas med. Mycket stress och magknip. När allt som händer runt om kring mig just nu har lagt sig, då ska jag ta en dag och bjuda med mig kompisarna och bara flumma runt och hitta på bus. Sådant vi gjorde förr :D

Besviken

Alltså jag är så fruktansvärt trött på män. Män kanske är fel utryckt, för igentligen får man väl klacifiera dem som pojkar. Pojkar utan någon som helst insikt om hur livet fungerar. Vart hittar man en man? En man med vettiga värderingar och ståndpunkter. Vart hittar man en man som är ärlig, sympatisk, smart, charmig och omtänksam. Jag blir inte äns förvånad längre när jag möter pojkar som har en så skev uppfattning om hur livet fungerar. Vad som är viktigt och relevant. Hur dom håller varandra och deras avskyvärda beteende om ryggen. Hur de skyddar varandra och deras handlingar. Usch. 

Jag vet att detta säkert upplevs som generaliserande och att jag drar alla över en kant. Men va fan killar. Vart jag än ser och vart än jag lyssnar så gör ni mig besvikena i vilken syn ni har på tjejer och hur tjejer ska vara. Om jag fick bestämma så skulle jag konvertera, men riktigt så enkelt är det inte. Så tills ni kan bevisa att det faktiskt finns some good guys out there, så kommer det dröja jävligt länge innan jag äns tittar åt en killes håll. God natt!

soem

Här skriver jag om allt från smått till stort. Det som faller mig in, det som berör, men framförallt det som gör mig glad. Gärna med lite humor och med glimten i ögat.

RSS 2.0