It breakes my heart.

Det finns så mycket som jag skulle vilja dela med mig av. Skriva om här, men det passar sig inte. Jag har en tendens att dela med mig för mycket av vad som rör sig längst in i hjärtat, men har medans jag blivit äldre och klokare förstått att det är sådant man ska hålla för de närmaste. För mig är det så naturligt att dela med mig, jag är som en öppen bok och nära vänner till mig vet att jag ofta bär hjärtat på utsidan. Men vissa människor hanterar inte känslor så väl, det blir obehagligt för dem, och eftersom att jag vill att alla ska känna sig bekväma här på min blogg, får jag helt enkelt lära mig när det är dags att hålla käft haha. Detta är ett sådant tillfälle. Jag önskar att det gick att låsa vissa inlägg så man kunde bestämma vilka som fick läsa. För jag har ett stort behov av att skriva av mig ibland, men kanske främst för min egen skull. Har försökt det här med att skriva dagbok, old school liksom, men det är inte riktigt min grej. Blir bara några sidor och sedan rinner det ut i sanden. Jag var likadan som barn. Vet inte hur många dagböcker jag har som bara är skrivet på de 10 första sidorna, för självklart behövde jag en ny varje gång jag bestämde mig för att börja.
 
Detta har varit en känslosam dag, och det märks på min energi, men framförallt på min huvudvärk. Det blir en tidig kväll. Lite middag och sedan sängen.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

soem

Här skriver jag om allt från smått till stort. Det som faller mig in, det som berör, men framförallt det som gör mig glad. Gärna med lite humor och med glimten i ögat.

RSS 2.0